Sigfrid Lindhe inspireras av sina mardrömmar

sigfrid1

Sigfrid Lindhe insåg att han ville bli författare i samband med att han förstod att han både ville och kunde skriva färdigt den första romanen. Som yngre hade Sigfrid, inspirerad av andra författare, provat att skriva men det blev för ostrukturerat och föll ihop direkt. Inför den första romanen Ärret och fortet hade han dels en mycket bättre inspiration och dels tog han sig tid till att planera hela grovhandlingen redan från början, vilket gav ett mer lyckat resultat.

Inspirationen kom utav tre mardrömmar, den typen av krypande mardrömmar som inte släpper greppet om en ens när man vaknar. Sigfrid visste att han på något sätt kände karaktärerna trots att han aldrig mött de utanför drömmarna.

När han började fundera på hur drömmarna och karaktärerna hängde ihop så utvecklades Ärret och fortet snabbt.

Romanen är helt fiktiv, liksom Patriarkerna och är helt uppbyggd kring känslor och drömmar. Omoral däremot, är till stor del baserad på verkliga händelser som Sigfrid möblerat om i vad gäller både tid och rum. Omoral är dock inte självbiografisk på det sättet, utan snarare en förmedling av den känsla som just den tiden och de platserna bestod av.

Det svåraste med att skriva just Omoral var att samtidigt som den var baserad på verkliga händelser så ville Sigfrid gärna ha en komedi som folk sträckläste. Detta gjorde att han inte kunde skriva en tusensidig alldeles för tråkig bok som mest skulle liknas vid en fylleblogg för utomstående, utan han fick fylla på med nya scener och nya drag som skulle göra det hela lite mer spännande. Nackdelen för Sigfrid själv blev att hans egna verkliga minnen på sätt och vis muterades och förstördes, vilket han tycker är synd eftersom han egentligen var glad för de verkliga minnena.

När Sigfrid Lindhe jobbar på en bok så handlar det till en början om att så ett frö. Ungefär som en fotograf går omkring och noterar ljussättningar och färger går Sigfrid runt och noterar saker som får han att undra eller vilja veta mer. När fröet är sått kan arbetet sättas igång beroende på i vilken omfattning de små idéerna kommer. Ibland går det fort och ibland tar det flera år.

Därefter följer ett halvår av skarpt planeringsarbete som sedan övergår i tre faser där varje fas innebär fem sidor skriven text om dagen i tre veckor. Mellan faserna är det vila i en månad i kombination med utvärdering och omstrukturering. När råmanuset är klart fortsätter arbetet med postproduktion i ungefär tre månader.

I sitt skrivande influeras Sigfrid Lindhe av bland andra Neil Gaiman och hans förmåga att kombinera rått mörker med oemotståndlig humor. han hoppas och önskar att hans antihjältar och axelryckningar inför det oundvikliga så smått ska ha runnit över på hans eget skrivsätt.

Några tips som Sigfrid Lindhe vill dela med sig av till andra författare är att tänka ordentligt innan man ger sig in i själva skrivandet, risken finns annars att man slutar skriva efter bara 30 sidor. Ett annat tips är att utrota sina skrivtics, ta hjälp av någon som är duktig på korr så lär du bli varse över vilka ord du har en tendens att överanvända.

Dessutom uppmanar han alla som är nya i sitt skrivande att låta bli att läsa annat i en månad före skrivstart, för att undvika att färgas för mycket av andra författare.

När Sigfrid själv skriver så har han en alldeles särskild publik i åtanke; sina vänner. Även nya läsare betraktas som vänner och han skriver för att underhålla dessa.

Idag driver Sigfrid Lindhe sitt eget förlag under det optimistiska namnet ”Molnfritt förlag”. Fröet till idén började gro när han själv fick erfara de negativa sidorna i den klassiska förlagsbranschen. han saknade konkret feedback och respons och bestämde sig tillslut för att sätta upp en hemsida och låta folk ta hem hans bok gratis, som e-bok. Resultatet blev succé och så småningom lades boken ut på Itunes i stället, varpå blygsamma pengar började strömma in. Sigfrid startade förlagsverksamhet som enskild näringsidkare och i samband med att han fick kontakt med ytterligare en författare med ett fantastiskt manus växte förlaget ytterligare.

Idag har den enskilda firman utvecklats till ett handelsbolag som han driver ihop med entreprenörsväninnan Anna, och förlaget jobbar dels med e-böcker men även pappersupplagor har dragits igång på prov.

Framtiden för e-böcker ser ljus ut enligt Sigfrid Lindhe. Det är bekvämt och enkelt att kunna läsa var man än befinner sig och köpa vilken bok man vill oavsett tid på dygnet eller lagerstatus. Sigfrid menar att precis som tryckpressen gjorde att fler än bara kloster och adel kunde äga böcker så kommer e-boken öppna upp helt nya dörrar. Tillgängligheten kommer bland annat göra att fler både kommer läsa och skriva själva, vilket skulle vara en oerhörd vitamininjektion för branschen.