Intervju med Lars Rambe

Uppsatsskrivning var favoritämnet i skolan och språket har alltid varit av stor vikt för Lars Rambe, som skrivit historier sedan barnsben. Men att bli författare och verkligen börja skriva böcker var en dröm som han inte tog på så stort allvar förrän han passerat 30.

I samband med en flytt till Strängnäs i kombination med förändrade arbetsförhållanden började författarambitionerna spira på allvar. Lars blev nyfiken på sin nya hemstad och fann den nya miljön väldigt rolig att arbeta med. Han fascinerades av stadens institutioner som Domkyrkan och regementet och funderade mycket kring innebörden av en flytt från den stora staden till den lilla, varpå hans huvudkaraktärer började ta form. Lars jobbar med verkliga miljöer i sina böcker och bygger upp sina berättelser utifrån reella platser och hans egen upplevelse utav dessa. Själva berättelserna oftast inte uppbyggda kring verkliga händelser, men för närvarande skriver Lars på en bok om Kenya vilket gör det tydligt hur verkliga händelser trots allt spelar roll för hur berättelsen utvecklar sig.

Han gillar att skriva spänning. Genren erbjuder många olika möjligheter; på samma sätt som det går att skriva spännande samtidsromaner går det lika bra att skriva djupare och mer betydelsefulla spänningsromaner. Lars tycker om att skildra den samtid han själv lever i och han anser att en thriller är en perfekt bärare av den typen av berättelse. Han är inte en författare som vill fastna i en bestämd genre. Det svåraste med att skriva böcker har för honom varit att han hela tiden vill ha nya utmaningar för sig själv och samtidigt kunna utmana sina läsare. För Lars skapar denna ambition spännande möjligheter, samtidigt som han inser att det sannolikt är ett sätt att göra det extra svårt för sig själv – något som han trots allt gör för att han älskar det.

Lars tilltänkta publik är dock inte någon specifik, Lars skriver för alla som tycker om spännande berättelser förankrade i både miljö och mänskligt känsloliv.

När Lars skriver arbetar han numer strikt efter en detaljerad disposition där han gör mindre utvikningar och hittar de särskilda sakerna i en berättelse som kräver mer utrymme. Detta arbetssätt har inte alltid varit självklart, tidigare jobbade han mest utifrån starka scener han kommit på och broderade berättelsen utifrån dessa.

Lars hittade snabbt sin egen skrivstil, men liksom för de flesta andra författare återfinns influenser ifrån de egna favoritförfattarna och böckerna. Håkan Nesser och Henning Mankell är några av de som Lars imponerats av bland de svenska spänningsförfattarna. Bland utländska författare återfinns Paul Aster och Chris Cleave.

Nessers vurm för språket, Mankells samhällsengagemang, och Cleaves känsla för det outhärdligt realistiska är det som gjort mest avtryck på Lars men även en av favoritböckerna Det blåser på månen, av Eric Linklater har imponerat, då den fick Lars att inse vilket stort äventyr en bok kan vara.

Även böckernas format är ett äventyr i sig. Lars menar att människor alltid kommer vilja läsa och ta del av bra berättelser. Eftersom digitala plattformar är en allt större del av människors vardag är Lars säker på att e-läsningen kommer öka i betydelse, och att e-boken är ett format som kommer användas länge även om han personligen tror på den formatoberoende boken och egentligen anser att det är mindre intressant vilket format som kommer dominera i framtiden eftersom det går trender i allting – även bokformat.