En dans med ord

Bild 2015-02-05 kl_ 11_30 _3

Malin K Eriksson ville bli författare redan som barn, men det var inte förrän i vuxen ålder som skrivandet tog fart. Utbildad till högstadielärare i svenska och engelska, och med en nästan färdig teologiutbildning i bagaget, har hon även haft tid med att gå på folkhögskola, bo och arbeta i Ukraina och Ryssland och dansa. ”Förutom att skriva så tycker jag väldigt mycket om att dansa, har tävlat i bugg och sysslat mycket med orientalisk dans i olika sammanhang.” Idag bor hon i Bankeryd, utanför Jönköping, med sina två söner.

Hon ser skrivandet som en självklar del av sitt liv. ”Det är det enda jag känner att jag kan. Det finns så mycket att utforska i världen och skrivandet är ett så fantastiskt redskap för att lära sig mer om både sig själv och andra.”

Och hon har alltid tyckt om att läsa. En av böckerna som hon läste som ung och som berörde henne mest är ‘Agnes Cecilia’ av Maria Gripe. ”I ett brev till Maria skrev jag och beskrev min känsla av att skriva som om jag var en ko som tittade på gräset utanför staketet, istället för att vara själva kon som stod inne i hagen och betade av gräset. Som svar på det skrev hon att jag genom min beskrivning redan hade visat att jag hade förmågan att kunna skriva precis så som jag längtade efter. De orden har jag påmint mig själv om många gånger, även som vuxen.”

Hon har ingen specifik publik i åtanke när hon skriver sina böcker. ”Jag skriver ju det jag själv vill läsa, och i så fall skulle det väl vara läsare som är som jag”.

Förutom tre utgivna historiska romaner och en barnbok på gång, har Malin även skrivit en ungdomsbok. Den skrevs på uppdrag av Svenska Kyrkan i Bankeryd där hon bor, i samband med deras 700-årsjubileum. Till att börja med tyckte hon att det var svårt att skriva för en yngre publik. ”(Jag) tänkte att jag var tvungen att skriva på ett speciellt sätt. Men efter att ha trevat mig fram kom jag fram till att jag bara skulle skriva på mitt vanliga sätt, utan att ‘göra mig till’.”

I sina tidigare romaner har hon berört existentiella frågor. ”Skam och skuld har varit återkommande, med olika sätt att tackla frågorna och olika utgångar. Utsattheten är också gemensamt.” Just nu jobbar hon på en historisk roman, som är hennes tredje. ”Det hade jag aldrig trott när jag började skriva. ”Boken är en spänningsroman som utspelar sig i Huskvarna och Huskvarnafabriken 1910. ”Jag använder mig av en del historiska personer som funnits på riktigt, andra är helt fiktiva. Det hände mycket spännande där under den tiden som man kan spinna intrigen kring. I den boken skriver jag för första gången i tredje person och har dessutom flera karaktärer som berättar historien. Det är skrivtekniskt en utmaning för mig som hittills bara skrivit i första person.”

Malins erfarenheter inom självutgivning är övervägande positiva. ”Att lära sig allt tekniskt är hyfsat lätt, och det man inte vill lära sig kan man betala för att få hjälp med. Det svåraste är att sälja. Jag är duktig på marknadsföring, har fått mycket medial uppmärksamhet och bra recensioner, ändå går det trögt, tycker jag. Men jag har höga mål.”

Vilka tips vill hon dela med sig av till andra författare? ”Skriv det som du tycker är roligt. Skriv de scener och kapitel som du brinner för mest först. Hålen som blir kan du fylla igen senare, på ren vilja, men tillåt dig att skriva av lust först. Annars finns risken att du kör fast redan från början, för det finns alltid scener man brinner för mer än andra.”